tisdag 29 maj 2012

DISKUTERA!

Shit! Vilka vildar det finns på hundforum alltså. Har läst om en kvinna som blir attackerad av sin under året gamla lab/border korsning när hon försöker få honom att sluta jucka mot hennes ben. Och hon redovisar hur hon gjort och att det inte funkar. Hur ska man hantera detta tycker ni? Vissa säger att det typ ska räcka med att bevisa sin ledarroll medan andra säger att eftersom hundar och människor är olika art så existerar ingen ledarroll. Hon blir attackerad som i: hoppar, biter, morrar, visar tänder och är aggressiv. Vad är "rätt" metod att prova enligt er? Snälla kom igen och diskutera nu! :D (man kan kommentera anonymt)

9 kommentarer:

  1. Hej! Gud så lustigt att jag hittade in här och så ser jag ditt senaste inlägg som handlar om: MIG! Haha!

    Det är jag som är kvinnan med lab/borderkorssningen :)

    Det är verkligen ett helvetes snack om metoder, ledarroller osv. Men det som är tråkigt är alla dessa självutnämnda "experter" i ämnet.

    Jag har en hund med ENORM energi. Han är dessutom unghund och precis könsmogen. Alltså är det mycket hormoner och mycket testning av gränser. Det är så trist när folk kommer och börjar snacka om att jag ska vara skithård mot honom och "lägga ner" honom, till och med SLÅ honom, har jag hört folk säga.

    Jag skrev i forumet för att få tips på direkta åtgärder I SITUATIONEN och kring den - inte åsikter om hela min uppfostran av hunden, men jag hade ju kunnat vara tydligare i att han INTE är en problemhund, utan en i övrigt/i grunden balanserad och tillfredsställd hund.

    Det är så härligt att folk engagerar sig, jag blir riktigt rörd över vissa personers svar, men sen kommer de här inläggen om att det är för att han är blandras, och för att han tror att han "äger mig" osv osv. Jag tror att det är en förenkling av problemet - och fördomar!

    Min hund är galen - GALEN - i de här stunderna ja, men att vara våldsam mot honom har ingen effekt - därför söker jag tips på andra metoder.

    Det jag insett av folk som kontaktat mig är att: Det är inte bara jag som råkat tu för den här typen av revolterande unghund - andra har varit med om samma sak! Och det är ingen fara, det kommer att gå över. JAg har fått massor av bra tips som jag ska ta tillvara på och det kommer att ordna sig mellan mig och mitt lilla monster :)

    Men diskussionen om är väldigt intressant - och jag vill gärna höra vad andra har att säga om detta!

    :)

    /Amanda & Monster - Nonok.

    SvaraRadera
  2. Vad underbart att du tittade in här! Jag engagerar mig i denna frågan och vill själv lära mig mer. Övergav tråden på vovve när jag kände mig påhoppad och dumförklarad, blir så less på att det verkar finnas nåt rätt och fel. Då borde inte såna här problem uppstå från första början. Samt att diskutera hur den specifika situationen kan tänkas lösa inte hela hanteringen av hunden. Då jag har vettiga vänner och läsare kan jag få en bra diskussion här tror jag.

    SvaraRadera
  3. Känner igen det där.. Isa var namnet! ;) Inte agressiviteten men till exempel att hon inte ens nuddade golvet när hon hängde fastbiten i mina armar jämt.. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe jo men som tur är är hon inte så längre(förstår att det måste vart obehagligt) och Ludde är ju svinduktig med att hantera henne som tur är :)

      Radera
  4. Människa och hund är av olika arter, därmed kan inte en hund försöka "bestämma över" en människa, något sådant finns inte. Rang och dominans existerar inte mellan olika arter(i en vild djurflock existerar det dock inte heller). En människa skall vara en trygg ledare för sin hund och då menas inte med ledare någon som försöker visa sin makt utan en person som vägleder sin hund och är tydlig och ärlig i sin kommunikation med hunden.

    Finns många saker man kan testa, men att ta till några märkliga metoder som innefattar våld och obehag är inte att föredra, det lär bara göra det hela värre. Man bör ta reda på orsaken till problemet och arbeta utifrån den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att vara som du säger lugn och bestämd är vad jag tror på med. Men att finna själva orsaken i det här problemet är klurigt. dock när man blir attackerad så våldsamt så krävs nog lite självförsvar menar jag, inte att man ska skada hunden över huvudtaget. Finns mycket det skulle kunna vara...Vad tror du det beror på om du fick gissa fritt?

      Radera
    2. Nu minns jag inte inlägget helt och hållet, men hunden var väl väldigt lättstressad? Min egen hund höll på med något liknande som valp och unghund(dock något mildare), han är rätt störningskänslig och således har han lägre stresströskel. Hinner hunden börja med det där jobbiga beteendet så får man se det som ens eget misslyckande och hitta något som får hunden att bryta och lugna ner sig, t.ex stiga på kopplet, hålla i halsbandet och hålla hunden en bit ifrån sig och liknande, inte börja bråka med hunden, det brukar bara göra det dubbelt värre, när hunden redan börjat måste man själv hålla sig lugn. Det gäller att ligga steget före och kunna förebygga. I mitt fall kunde han även som valp försöka få uppmärksamhet på promenaderna på liknande sätt vilket i sin tur eskalerade till stress/övertrötthet ifall han fick uppmärksamhet eller ifall man själv blev stressad/arg. Då var det ignorering som löste situationen. Med en sån hund gäller det också att vara tydlig med vad man menar och att vara konsekvent i sin träning så man inte förvirrar hunden vilket i sin tur också leder till en ökad stress.

      Svårt att säga vad personen ifråga skall göra när man inte träffat dem, därför tycker jag det skulle vara bäst att de kontaktar någon kunnig som kan se dem och hjälpa dem på plats.

      Radera
  5. Vet ni, att de senaste dagarna har jag varit en "helt ny matte", jag fick tips av en tjej som varit med om exakt samma sak med sin hund och som hade fått tips från en tränare att helt enkelt bete sig annorluda i vardagen: från morgon till kväll. Hon fick bestämma sig för att det skulle gå bra, hon fick sträcka på ryggen, hala fram all sin pondus och bara vara helt oberörd och lugn.

    Jag har nu de senaste dagarna lagt ner 100% energi i att vara lugn och bestämd och hela tiden tänka på vilka signaler jag sänder ut + att vi har motionerat som faen. Lååånga skogspromenader med massa spring med nosen i marken.

    Och vet ni? Det har hjälp massor! En enorm skillnad!

    Där ser man vad lite "energi" kan göra skillnad. Min energi och att göra AV med hans :)

    Nu ska vi till veterinär och kastrera. Kommer att vara ett vrak hela dagen, min lillkille ska sövas! :( Bu.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vad underbart! Då var det inte "svårare" än så! Då kommer det bara gå åt rätt håll när du är noga med att ge ut rätt sorts energi och brösta upp dig lite. Så måste jag göra med min B när han börjar flamsa för mycket.
      Blir spännande att se hur han är efter knipsningen, samma hund eller heeeelt annorlunda. Du får jättegärna kika in här och skriva hur det gick och hur han reagerade på ingreppet, jag är väldigt intresserad!

      Radera